När sover du som bäst?

Själv går jag sällan och lägger mig före midnatt. Är helt enkelt inte tillräckligt trött innan. Det konstiga är att jag kan mycket väl tänka mig att gå upp i ottan bara jag är utvilad. Det är jag kanske inte så ofta iofs... men det är rätt skönt att vakna tidigt också. Allt detta leder förstås bara till en enda sak - sömnbrist. Tycker inte att det har förändrats så mycket under åren. Jag har alltid varit mer kvälls- än morgonmänniska. Vilken sort är du?

Jag har bytt ut semesterfrågan*) mot en fråga om sovvanor. Rösta (kolumnen till höger, under min profil) och kommentera gärna!

*) av 41 som hade svarat, firade 51% sin semester i Sverige och 32% i utlandet. 17% hade ingen semester alls.

UPPDATERING 2007-05-30

Missa inte Thérèse underbara frukostinlägg här!

Dagens bildgåta

Var kan det här vara och vad gör kvinnorna?

The Mexican

Ikväll ska jag ligga på sofflocket och kolla på film, en amerikansk thrillerkomedi som heter The Mexican. Den handlar om en maffioso som ska iväg söderut för att hämta ett antikt vapen som kallas Mexikanen. I huvudrollerna Brad Pitt, Julia Roberts och James Gandolfini. Värd att slösa 2 timmar på? Ingen aning, återstår att se.

Min favoritdrink

Tidningen CITY har listat ställen där man dricker stans godaste mojito.

1. Mojito tapas bar, Upplandsgatan 7
2. Ljunggrens, Götgatan 36
3. Rolfs kök, Tegnérgatan 41
4. Barcelona, Sergels torg 3
5. La Cucaracha, Bondegatan 2

Mojito består av kubansk rom, mynta, socker, lime och sodavatten.

Om jag inte får en mojito, kan jag tänka mig en caliguay (torrt vitt vin och citronläsk), en Mahou eller Gallo. Eller ett stort glas iskaffe.

Jag ska måla hela världen, lilla mamma!

På söndag är det Mors dag i Sverige och därför passar det extra bra att tänka på världens alla mammor just nu. Farsan Baloo har valt Röda korsets kampanj Rädda mammorna som Solidaritetsbloggens hjälpmottagare i maj. Med ett enkelt penseldrag kan du vara med och göra livet lite drägligare för mammor i krigsdrabbade områden runtom i världen. Följ instruktionerna på sajten och välj själv var din hjälp ska hamna. Måla på och sätt ditt namn på världskartan!

Min egen mamma ger jag en röd ros och en stor kram!
Köpfesten hoppar vi över.

P.S. Läs Johanna Hildebrandts artikel om mammor i världen här!

Hur normal är du?

Hittade det här testet hos Elisabeth. Lite besviken blev jag eftersom jag hade hoppats på att vara lite mer annorlunda - tvärtemot Stationsvakten som trivs med att vara vanlig.

You Are 60% Normal

Otherwise known as the normal amount of normal You're like most people most of the time But you've got those quirks that make you endearing You're unique, yes... but not frighteningly so!

How Normal Are You?

Vem äger orden?

undrade jag, när jag döpte min blogg efter Pumans dotter. Kom på efter ett halvår att det kanske inte var tillåtet. Då fick jag svaret nedan av Susanne. Vilken klok kvinna!

Orden äger den som använder dem!
Och den som lyssnar till dem och blir berörd!

Resedagarna 25-27/5 2007

Har du tid i helgen och befinner dig i Stockholm, missa inte Resedagarna i Kungsträdgården. Läs mer här!

Annars kan du titta på Kunskapskanalen som visar ett program om att resa på fredag den 25/5 2007 kl. 20.

Resan som dröm i verkligheten
Att resa handlar om att drömma - men vems drömmar är det som gäller? Vart tar verkligheten vägen? Som västerländska turister är vi vana att se världen som ett smörgåsbord där vi plockar eller reser till de ställen dit vi för tillfället vill. Svenskarna är ett av vår tids mest resande folk och turistindustrin omsätter 165 miljarder om året i Sverige. Programvärden Gunilla Kindstrand samtalar med etnologen Owe Ronström.

Dagens snackis

Idag när jag kom till eftermiddagsfikat på jobbet var det några jobbarkompisar som satt och småsnackade. T som har en dotter i tonåren sa att Victoria hade sett jättefin ut i sin kjol och korta kavaj. "Hette inte hennes dotter A?" tänkte jag. C tyckte att hon klär sig tantigt och att hennes hattar ser för hemska ut. Systern är mycket mer elegant, sa S. Men vem pratar de om egentligen? Det lät som om det var vanligt familjesnack, men det var det inte. Det är väl inte kungahuset? Inte nu igen!

Jag bryr mig om kungahuset lika mycket som jag bryr mig om världens sötaste barnbarn och vilka gardiner som passar bäst till M´s mossgröna soffor, Desperate housewifes, Du blir vad du äter och Lyxfällan, sju sorters kakrecept, rea på H&M och Melodifestivalen, jävla facket, alla våldsbrotten på stan förra helgen och de turkiska grannarna som "inte ens kan uttala tjenare ordentligt".

Sist när jag nämnde en känd författare, tittade G på mig som om jag kom från en annan planet. Det kanske blir så om man mest läser Glamour, Damernas Värld och kvällstidningar. Till saken hör att mina jobbarkompisar inte är en samling tanter som närmar sig pensionsåldern, som man skulle kunna tro, utan de har olika bakgrund och är från runt 20 år upp till 60. Mest kvinnliga sådana.

Tro nu inte att jag inte tycker om mina arbetskamrater, för det gör jag. Vi skrattar mycket och ofta. Men jag skulle gärna prata om annat för omväxlings skull. Film, resor, musik, böcker... vad som helst, men det går inte. Tro mig, jag har försökt.

Liten prinsessa

Inspirerad av Anna Malagas söta konfirmander rotade jag fram den här bilden. Det är en kubansk princesita på väg till ett bröllop, någonstans i Havanna.

Vårtips till tjejer

BEACH 2007 PÅ TVÅ RÖDA!
Ta av dig kläderna. Ta på dig bikinin. Färdig.

BLI AV MED VIKTPROBLEM!
Sluta älta gamla synder på en gång.

SÅ FÅR DU HÖGRE LÖN!
Gå till chefen och kräv bättre betalt.

MINSKA DIN ARBETSBÖRDA!
Vägra göra mer än du orkar. Punkt.

FÖRVANDLA DIN MAN TILL DINA DRÖMMARS MAN!
Men hallå, det finns gränser för hur mycket man kan förbättra sitt liv. Det kommer inte att funka. Sluta försöka.

VÅRNYTT!

HÅR: Köp blekningsmedel på supermarket och ha det för kort stund i håret. Du får en trevlig vårgul färgnyans.

KLÄDER: Klipp av 20 cm på jeansen och voilà. Vårcapri!

INREDNING: Tvätta fönstren. Men om du inte orkar, gör inte det.

MAT: På våren är det härligt att köpa sparris! Sparrisknippen håller sig fräsch i kylskåpet i ett par veckor. Sedan kan du slänga den i komposten.

SMINK: I vår är det inne med klara färger. Precis som förra våren. Och våren dessförinnan. Den fem år gamla blåa ögonskuggan duger gott och väl.

Ha en härlig vår och försommar som ditt nya jag!

Månadens inlägg - En resa

Om man bortser från klassresan till Sankt Petersburg och båtresorna över till Sverige var resan till London min första riktiga utlandsresa. Och det var första gången jag flög. Minns inte om jag tyckte i förväg att det skulle vara läskigt, men när jag väl satt där tyckte jag att det bara var kul och spännande.

Vårt trevliga hotell låg på Craven Terrace i turisttäta Bayswater nära Kensington Garden. Första dagen åkte vi på sightseeing och fick se många välkända sevärdheter som Buckingham Palace, Piccadilly Circus, Westminster Abbey, Trafalgar Square, St. Paul´s Cathedral - vi klättrade upp, först 65 m till The Whispering Gallery och sedan till kupolen högst upp som ligger på 100 m - The Tower, Soho, Houses of Parlament och förstås Big Ben och Big Bensin. Det senare var ett högt torn som ett bensinbolag hade byggt, i närheten av Big Ben om jag inte minns fel. Turen avslutades med en båttur på Themsen.

Vi såg de långa köerna till Madam Tussaud´s och bestämde oss för att gå dit tidigt morgonen därpå. I närheten av hotellet på Paddington Station köpte vi Travel Card för att kunna ta oss runt stan på ett smidigt sätt. Arnold Scwarzenegger spännde sina muskler vid entren till vaxkabinettet som var välfyllt med kändisar och kungligheter. Manuel på Pang i bygget bjöd oss på en drink och The Beatles låg i en soffa och spelade A hard days night.

På onsdag hade vi shopping på programmet. På New Bond Street och Old Bond Street fanns alla fina modehusen och massor av juvelbutiker, men man måste nästan komma i Rolls Royce för att bli insläppt så det blev mest Lillywhite´s, Selfridges (det såg mer ut som ett slott än ett varuhus), mer eller mindre hela Oxford street och det stora berömda varuhuset Harrod´s i Knightsbridge förstås.

Folk i London är mycket vänliga och hjälpsamma. Man behöver inte mer än stanna och titta på kartan så kommer någon fram och frågar om man vill ha hjälp. När vi frågade efter vägen till Harrod´s, följde den vänliga kvinnan med oss på bussen, satt och småpratade och gav hon oss tips om vad vi kan göra i London.

Efter besöket på Harrod´s som marknadför sig med att sälja allt från knappnålar till elefanter gick vi till The Mall och Buckingham Palace för att titta på vaktavlösningen. Palatset har varit kunglig residens sedan drottning Victorias tid, 1837. Tyvärr hade Bettan & Co fräckheten att vara bortresta i Skottland när vi kom på besök.

Burlington Arcade mittemot Fortnum & Mason är en fin galleria för shoppingsugna. Fortnum & Mason har en fin klocka på väggen. Varje heltimme kommer det ut två fina herrar genom dörrarna, hälsar på varandra och går in till sig igen.

På torsdag gick vi på Rock Circus på Piccadilly. Det var också en vaxkabinett men med rockartister. Vi gick runt med hörlurar och lyssnade på musik av just den artisten vi råkade stå framför… Elton John, Tina Turner, David Bowie... Elvis kom upp genom golvet och försvann i ett rökmoln. Besöket avslutades med en show av olika artister (vaxdockor): Michael Jackson, Madonna, Bono, Freddie Mercury, Mark Knopfler, Sid Vicious och många fler. Det var kul!

Efter Rock Circus gick vi till Guinness World of Records som låg i närheten av Shaftesbury Avenue och passerade Planet Hollywood (restaurang som ägdes av Bruce Willis, Arnold S. och Stallone) på vägen. Det var alltid kö där. På GWR var allting stort förstås. Vi var fyra personer som ställde oss på en våg och vägde ändå bara en tredjedel av vad världens tjockaste man vägde. På en tavla tickade siffrorna hela tiden. Det var The Present Population of the World (antalet människor på jorden just då).

På Trafalgar Square kunde man köpa en liten plastmugg med frön i för 2p för att mata duvorna. Jag tyckte inte om de flygande råttorna på den tiden heller, men var tvungen att stå ut med obehaget om jag ville se statyn med Lord Nelson. National Gallery är Londons största konstmuseum (från 1838, där fanns det hur mycket som helst att se och vi valde bara en del av de mest kända konstnärernas verk för att inte bli helt utmattade. Själva galleriet var som ett konstverk i sig) och mittemot den ligger en vacker kyrka, St. Martin-in-the-Fields.

Efter museibesöket var vi både trötta och törstiga och gick till Manhattan Exchange på 450 The Strand. Godare öl har jag nog inte druckit = Beck´s ur ett fruset glas. Tyckte jag då iaf. Vi hittade en fin tebutik på The Strand och köpte kanelte med oss hem. Vi promenerade längs Whitehall förbi Admiralty Arch, Horse Guards och Downing Street. Den gatan var spärrad sedan flera år så det fanns ingen möjlighet att komma i närheten av nummer 10. Dessutom var inte premiärministern hemma. Han var på Sverigebesök.

London visade verkligen sin bästa sida under den här augustiveckan. Det var solsken och varmt hela tiden så det blev många och långa promenader. Vi tog bussen förbi Victoria Station till Kings Road i Chelsea och gick till Sloane Square för att ta tunnelbanan till South Kensington. Promenerade förbi Natural History Museum på Cromwell Road och från Queen´s Gate till Royal Albert Hall.

Marknad på Portobello Road får man inte missa när man är i London. Det var massor med folk, men kanske inte så mycket man vill ha med sig hem. Kul ändå! Vi tog metro från Notting Hill Gate till Holborn och bytte till Covent Garden. Där fanns det också en marknad, trollkarlar, jonglörer och andra gatukonstnärer.

På flygplatsen på vägen hem köpte jag en t-shirt med St. Paul´s, Big Ben och London Bridge + många regndroppar och paraplyer… fast det stämde ju inte!

Månadens inlägg startades av Tolken på bloggen Med barnen i Paris och andra bloggare som skriver är Anna Malaga, Krokofanten, Sofia, Barajagjohanna, Pantoufle, Carin, Tobson, Haydee och Thérèse (uppdateras vartefter, påminn mig gärna).

Män på resande fot

Fredrik Reinfeldt är ute och reser i det stora landet i väst. När han får kritik för att inte vara tillräckligt bestämd i diskussionerna om klimatfrågor (och inte alls tagit upp andra viktiga frågor som kriget i Irak eller fångarna på Guantánamo), säger han att han inte är ute för att demonstrera och vill inte peka finger. Det var ju omtänksamt!*)

En annan man som är ute och flyger (eller cyklar?) är förre vicepresidenten Al Gore som likt en profet reser runt halva världen för att föra ut sitt budskap om global uppvärmning. Visst är det bra att miljöfrågorna kommer på tapeten, men vem kan lita på en man som inte lever som han lär?

*) Fast jag måste säga att röjsågen var en underbar present! Kan de inte röja bort busken med den?

P.S. Kolla kroppspråket i bilden i första artikeln. Väldigt talande!

Alltid närvarande

Kämpa mot det omöjliga och vinna! Fidel när han fortfarande var ung och stark. Bilderna är från Baracoa. På den nedre bilden förstås Che Guevara, den andre vars bilder och monument finns överallt. På väggen har man målat en karta över Kuba också, som ser ut som en krokodil. Ja, med lite god vilja så. Längre fram kan jag berätta om hur jag föll för Che... bokstavligt talat.

Dagens ord

Nu har jag inte skrivit Dagens ord på så länge att jag får snart döpa om det till Månadens ord eller Årets ord. Hursomhelst, Anna blev alldeles fnittrig när hon hörde ordet CUCURUCHO som betyder strut på svenska. Själv associerar jag till nånting alldeles speciellt, dvs. kubanskt godis. Cucurucho är nämligen riven kokos blandad med honung och fruktbitar i en strut gjord av bananblad. Det är en riktig delikatess (gott men sött och mäktigt) som säljs på gatorna i Baracoa, staden jag skrev om för ett tag sedan. När vi ändå är inne på sötsaker kan jag berätta att kubaner älskar glass. De verkar vara riktiga gottegrisar. Det finns en välkänd och populär kedja med glassbarer som heter Coppelia bl.a. i Santiago de Cuba, men ärligt talat var jag inte så imponerad av deras glass. Däremot åt jag en helt underbar glassportion med massor med frukt på ett litet café i Trinidad. Vad den heter? Neej, jag kommer inte ihåg, men den låg på en innergård. Inget vidare tips men i bästa fall kanske det går att fråga sig fram.

Are you lonesome tonight?

Efter en hård arbetsdag kan det vara skönt att skratta lite. Det här är en klassisk video (borttagen), där Elvis sjunger Do you gaze at your bold head and wish you had hair? = stirrar du på din kala hjässa och hoppas att du hade hår? i stället för någonting väldigt romantiskt och då blir det som det blir...

And I had no cause to doubt you = och jag hade ingen anledning att inte tro dig...

Musik som har förändrat mitt liv

Det är stora ord från Sånger från nedre botten. Jag fick egentligen den här utmaningen från Kulturbloggen, men äras den som äras bör. Jag kan som sagt inte påstå att min hela värld skulle ha ändrats pga ett enda musikstycke, men säkerligen av passionen för musik som jag har ärvt från mina föräldrar. Jag hade varit en annan person idag om jag inte hade vuxit upp med Carmen och Liszts ungerska danser, Glenn Miller, Ella Fitzgerald och Louis Armstrong, West Side Story, Sibelius violkonsert och Pajazzo, Vivaldis Fyra årstider och Strauss-konserten på Nyårsdagen. Den listan kan göras hur lång som helst. De ovannämnda har jag fått "med modersmjölken" men om jag ska försöka välja ut vilka sju låtar eller musikstycken har påverkat mig mest... då blir det svårt. Jag börjar med en liten historia från småskolan:

1. När jag var 10-11 år skulle alla eleverna sjunga på musiklektionen och fröken satte betyg efter sångprovet. Efter lektionen sa hon att hon var lite osäker på vilket betyg hon skulle sätta på mig och min kompis så hon ville att vi skulle sjunga för henne en gång till veckan efter. Det var inte så att jag hade dåligt betyg, men hon funderade på att höja det till en 9:a. Jag tyckte om att sjunga och gjorde det ofta så det var bara att gå hem och träna. Jag valde en finsk julsång, Varpunen jouluaamuna, som jag tyckte mycket om men som var ganska svår. Jag satt vid köksbordet och sjöng, om och om igen. Det var ett ställe med en halv ton som var extra svår och där fastnade jag ofta. Mamma stod och diskade och lyssnade och rättade de gånger det blev fel. Hon försökte övertala mig att välja någon lättare, men jag bara fortsatte att sjunga, torkade tårarna emellan och sjöng igen. Till slut satt den svåra tonen som den skulle. Jag var supernervös när det var dags för musiklektionen. Min kompis (som var ännu duktigare än jag och provsjöng för högsta betyg) lovade att jag skulle få sjunga först. Det gjorde jag och jag lyckades! Som jag hade kämpat! Det förändrade min värld, iaf lite.

2. Som nummer två väljer jag Tove Janssons Höstvisan som beskriver det finska vemodet så fint. Både texten och melodin får mig att känna att det är här jag hör hemma. Här har jag mina rötter.

3. Bolivia och Imillitay av Los Kjarkas som jag har upplevt på plats. Det var mäktigt! Vilken stolthet och styrka det finns i den här musiken. ¡Arriba Bolivia y Los Kjarkas!

4. Jag har alltid varit svag för Eric Claptons Tears in heaven.

5. Dire Straits har många fina låtar. Det är omöjligt att välja bara en så det får blir två: Brothers in arms och Walk of life. Den första för budskapet och den andra för glädjen. Det spelar ingen roll hur sur eller ledsen jag är, jag kan inte låta bli att le när jag hör den. Det finns fler pärlor: Money for nothing, Why worry...

6. Paranoid av Black Sabbath. Nackhåren reser sig på mig när jag hör de första tonerna. Hittade tyvärr ingen bra version av låten, bara en med avdankad Ozzy, inte mycket att länka till. Här hittade jag den versionen jag letade efter. Hmm, undrar var den fanns innan... De mexikanska grabbarna är helt fenomenala också, men sången var ingen höjdare.

7. Det finns många underbara kvinnliga röster/låtar som Dolores O´Riordan, Sam Brown och Sinead O´Connor, men om de har förändrat mitt liv? Njaae, möjligen bra förebilder för hur man lever ut sina känslor. Och så finns förstås den där låten med den första kärleken, men den behåller jag för mig själv. Hur ser din lista ut?

Ihanaa, Leijonat!

Det är inte varje dag de
Finska Lejonen spelar VM-final.

Gissa vem som sitter
fastklistrad i tv-soffan idag!



UPPDATERING
Imorgon är vi alla finnar och Finlands sak är vår skriver Aftonbladets sportjournalister, men samtidigt pryds artiklarna med detta:



Vad trött jag blir! Den svenska missunnsamheten visar upp sitt fula tryne igen. Grow up! Ta förlusten mot Kanada som en man och kom igen till nästa gång. Bättre kan ni. Nu hejar vi på Finland!

Bra för blodtrycket

Det är bara för mig att bläddra i tidningar eller titta på nyheter för att få fart på det annars låga blodtrycket. Det senaste som fick mig att knyta näven så att knogarna vitnar var prishöjningen på SL-kortet från nästa år. Inte drabbar det Herr af Penningpung från öfre Östermalm. Han har aldrig synts till varken på gröna eller röda linjen viftandes med sin aktieportfölj... eller om det var en handväska för 7000 kr. Nej, de som åker kommunalt är förstås vanligt folk som inte har några alternativ och måste betala vare sig de har råd eller inte om de ska ta sig till jobbet och skolan.

Puhutko suomea? Talar du finska?

Thérèse skriver om ESC i Helsingfors och citerar en artikel i Metro som tar upp användbara ord för de som ska till vårt östra grannland. Eftersom jag har mina rötter där kan jag bidra med några ord som kan göra tillvaron enklare för en svenne i Finland. *blink*

Moi! eller Moikka! = Hej!

Mikä meininki? = Hur är läget?

Minun nimeni on xx. = Jag heter xx.

Kiitos! eller Kiitti! = Tack!

Paljonko kello on? = Hur mycket är klockan?

Hieno biisi = bra låt

Dessutom är det ju aldrig fel att ropa Hyvä Suomi! Heja Finland!

Själv satsar jag på hockey om det inte visas någon bra film.

Tack för senast!

Ojoj, det är jobbigt att festa när man börjar bli till åren. 2 Puma-år med 415 inlägg under resans gång måste bli minst 90 människoår! Skönt med en cyberfest för man slipper ta hand om disken efteråt.

Till Johanna som kammade hem segern igår vill jag bara säga att jag inte kan lova några 10 miljoner men jag vann 75 kronor på en Triss-lott igår, minsann. Det finns hopp med andra ord!

Nu ska jag ägna mig åt att tänka ut 7 låtar som har - om inte förändrat mitt liv så i alla fall betyder extra mycket och väcker känslor utöver det vanliga. Jag skulle ta paus från bloggutmaningar, jag vet, men nu har jag gett upp! Det går ju inte. Jag får vara selektiv istället. Det blir perfekt att bota min Katzenjammer (hangover på tyska) med lite skön musik. Lev väl!

And the winner izzz...

OM DU INTE REDAN VET VARFÖR, MÅSTE DU LÄSA IGEN!

Med motiveringen "rakt på sak, inga krusiduller" koras Barajagjohannas bidrag som vinnare i bloggtävlingen.

Grattis grattis, Johanna! Mejla din adress till mig på pumansdotter[snabel-a]yahoo.com så kommer vinsten med vändande post!

PUMANS DOTTER 2 ÅR

När jag skrev mitt första inlägg för två år sedan trodde jag inte i mina vildaste fantasier att bloggandet skulle bli en hobby och att jag skulle få så många härliga bloggkompisar. Tack ALLA (tänker inte nämna några namn eftersom jag säkerligen skulle glömma någon) för att ni har förgyllt min tillvaro!

Det är roligt att förnya sig då och då för att inte fastna i samma gamla tasspår. För ett tag sedan bytte jag både namn och utseende på bloggen. Från början hette bloggen Sharis patio. Fråga mig inte varför, det lät bra just då. Efter att ha varit i Centralamerika och läst boken Pumans dotter valde jag det namnet eftersom det associerar till Latinamerika. När det gäller bloggens utseende försvann fyrtornet och de fina molnen och ersattes av en mer strukturerad blogg. Det är bara texten som fladdrar runt numera.

Just nu tänker jag inte göra några omvälvande förändringar, tror det blir bäst om jag kör som jag brukar, alltså en salig blandning av resor, musik, samhällsfrågor, spanska (det var ett tag sedan sist men det kommer, ska återinföra Dagens ord), humor, film osv. men så här på ålderns höst - två år är en lång tid för en Puma - känner jag av gikten i mina leder. För att underlätta skrivandet tänker jag i fortsättningen kalla mig för Pumita som Nejma i Marocko har döpt mig till. Det betyder både vulkanisk sten och liten puma på spanska... inte för att jag är så liten, men man krymper ju med åldern...

Här sitter jag och bladdrar fast det är hög tid för underhållning! Nu ska jag mingla en stund och sedan återkommer jag med vinnaren av jubileumstävlingen.

Shane fyller år - skicka ett kort!

Shane i Ontario, Kanada, fyller 7 år den 30/5 2007 och önskar sig 350 miljoner kort för att komma med i Guinness rekordbok.
Skicka ett kort du med!

2-årsdagen närmar sig

Jag bjuder på cybertårta och högklassig underhållning av obestämd sort. Om du vill delta i Pumans dotters jubileumstävling börjar det bli hög tid att gnugga geniknölarna! Tävlingsbidraget ska vara inlämnat senast kl. 18:00 den 11/5 2007. Vinnaren utlyses innan midnatt.

Manifestation

mot privatisering av sjukvården hittade jag hos Ali Esbati. Skriv på här! Du som har möjlighet, delta i protesten på Mynttorget på onsdag den 9 maj kl. 16. Sprid gärna budskapet!

Klottrare i farten

Var kan det här vara?
























Här kommer svaret.

Kolumbus + kors + choklad = Baracoa

När jag tidigare sökte en gemensam nämnare för Kolumbus, kors och choklad fick jag flera bra svar. Det var Thérèse som tog det till slut och jag lovade berätta mer om denna trevliga stad. Baracoa, eller snarare platsen där Kolumbus landsteg Kuba på sitt skepp Santa María (som kuriosa kan jag berätta att de andra två hette La Niña och La Pinta), ligger i samma provins som den ökända militärbasen Guantánamo. Den Genua-födde sjöfararen beskrev Baracoa, som för övrigt betyder närhet till vatten, i sin loggbok som paradiset på jorden. El Yunque-berget som ser ut som ett städ och ligger på västsidan av Baracoa-viken finns också beskrivet i Kolumbus loggbok.



Indianhövdingen Hatuey förlorade slaget om Baracoa mot spanjorerna och när han skulle brännas till döds (han vägrade låta sig döpas till kristendomen) lär han ha frågat om det finns vita i himlen. När Hatuey fick höra det jakande svaret sa han: "Då vill jag inte dit!" Indianerna är så gott som utrotade i Kuba. Enligt guiden på stadsmuseet Museo Municipal som ligger på fortet Fuerte Matachín finns det endast ett 30-tal taíno-indianer kvar och de lever på en avlägsen plats utanför staden för att bevara sitt folk och sin kultur. I Parque Independencia finns det en byst som föreställer Hatuey och stadens hantverkare gör fina träskulpturer med honom som motiv. Material råder det ingen brist på eftersom det finns över 100 olika träslag på Kuba. Hatuey har till och med fått en ljus ölsort kallad efter sig. En annan populär sort är Bucanero som betyder sjörövare.
























Själva staden Baracoa grundades alltså av Diego Velázquez år 1512 och var Kubas första "europeiska stad". Den ligger på östra Kuba ungefär 100 mil från Havanna, eller La Habana som det heter på spanska, och var under en kort period huvudstad innan Santiago de Cuba och den nuvarande huvudstaden Havanna. Fram till början av 60-talet var staden helt isolerad och kunde nås endast sjövägen tills vägen La Farola byggdes. Numera finns det en liten militärflygplats i Baracoa som jag tror att även civilflyg landar på. Annars är det nästan att föredra... om man vill njuta av den fantastiska miljön... att flyga till den närbelägna staden Holguín och åka buss sista biten till Baracoa. Man ska dock vara medveten om att transporter inte alltid fungerar som härhemma. Det gäller att vara förberedd på överraskningar.


Korset jag syftade på, la Cruz de la Parra, är det enda kvarvarande korset av de 29 som Kolumbus satte ut i Karibien och finns bevarat i Catedral Nuestra Señora de La Asunción. Länkar till en av mina bilder från regniga Baracoa. Kyrkan förstördes av piraterna och byggdes om i början av 1800-talet. Den ordentligt dekorerade julgranen som stod bredvid korset syns tyvärr inte så mycket. Det råder förstås delade meningar om huruvida korset är ett original men oavsett hur det förhåller sig är detta historisk mark och tillhör UNESCOs världsarv.

Nästa gång berättar jag om choklad och annat kubanskt godis, de tre lögnerna om Baracoa och El Pelús förbannelse.

Månadens inlägg - Att flytta

Nu får jag stå här med skammen igen... har inte kommit på något vettigt att skriva om Månadens inlägg. Temat är intressant men jag har inte fått till det bara. Visserligen har jag flyttat ett tiotal gånger i mitt liv och bytt land också, men trots allt har jag bott på samma ort de senaste två decennierna och känner mig lite lost i ämnet. Tänker inte bli så långrandig. Lite inspiration från Buddha som lär ha sagt:

Om man bor för länge någonstans samlar man på sig för mycket. Man övertar för många plikter och göromål, umgås med för många familjer, och när man flyttar drabbas man av separationens smärta.

Jag är ingen prylsamlartyp men visst spar jag saker som jag "kanske kan ha nytta av någon gång i framtiden"... som aldrig kommer. En kompis till mig har en 5-årsregel som är ganska vettig: om hon inte har behövt prylen på fem år, gör hon sig av med den på ett eller annat sätt. Själv har jag en annons med Myrornas telefonnummer på kylskåpsdörren sedan några år tillbaka men längre än så har jag inte kommit. Det bästa är förstås att inte skaffa sig för mycket prylar så slipper man mycket besvär när man ska flytta.

Vad Buddha menar med att umgås med för många familjer förstår jag inte riktigt. En stor nackdel med att flytta är just att man som inflyttad inte har det sociala nätverket som är så viktigt. Att skiljas från släkt och vänner är smärtsamt men det beror också på om man flyttar av egen fri vilja eller om man är tvungen till det av någon anledning. Att fira jul med släkten eller att försöka bevara andra familjetraditioner blir mycket besvärligare när man bor långt ifrån varandra. Vissa släktingar kanske man inte saknar och vill gärna ha på behagligt avstånd, vad vet jag.

Sist en intressant replik av en skinnskalle på en tv-intervju. Har kanske inte så mycket med inlägget att göra, men ett gott skratt förlänger livet... Helst av allt skulle jag vilja flytta till ett land där dom inte tar emot invandrare.

Andra bloggar som har skrivit Månadens inlägg hittar du hos Tolken, ifall jag missar någon ny medlem i denna trevliga gäng.
Barajagjohanna, Thérèse, Anna Malaga, Brazilian Linda, Nejma, Haydee, Krokofanten, Sofia, Tokyo Linda, Carin och Pantoufle.

Halvnakna män i mobilen

Den här skönsången har jag som ringsignal i min mobil. Många saker kan tråka ut mig efter ett tag, men inte denna. En del byter signal var och varannan dag eller har olika signaler för olika personer, men inte jag! No way! Hur låter din mobil?... för du har väl en?

Snygga kalsonger

är viktigare än frisk luft skriver Metro. Försök att hålla andan i några minuter så får vi se... kallingarna bleknar i jämförelse. Men budskapet i artikeln är tydligt: Skäms inte, KONSUMERA MERA!

Illusion

Koncentrera dig på de 4 prickarna i mitten av bilden i ca 30 sekunder.

Slut ögonen och kasta huvudet bakåt.

Forsätt att blunda... och du ser en ljuscirkel...

Fortsätt att titta på den... Vad ser du?

Spanska filmdagar 11-13/5 2007

I samarbete med Instituto Cervantes visar biografen Zita i Stockholm ett urval av senaste årens mest uppmärksammade filmer under temat Ny Spansk Film. Läs mer om filmdagarna här!

Cervantes-institutet har en filmklubb som visar spanska och latinamerikanska filmer (på originalspråk men textade till svenska/engelska) på måndagkvällar. Här finns mer info om det!

Reseinspiration

När utmaningarna duggade som tätast för ett tag sedan bestämde jag mig för att ta en bloggutmaningspaus, och den gäller fortfarande, men det finns som bekant inga regler utan undantag. Anna Malagas reseutmaning är helt omöjlig att motstå. Sedan får det vara bra ett tag framöver... tills något oemotståndligt dyker upp. Nåväl, nu till saken. Reseutmaningen går ut på att svara på några enkla frågor och motivera svaren.

Nu när jag har svarat märker jag att det blev mycket Mexiko. Det beror på att jag har rest där senast och har de upplevelserna i färskt minne. Jag är minst lika förtjust i Bolivia, Ecuador och Kuba men har lite svårare att komma ihåg platser och namn.

Vilka fem nya länder skulle du vilja besöka härnäst?

Madagaskar för vita korallstränder, lemurer och kameleonter, djungel och savann, fantastisk natur och ett rikt djurliv.

Venezuela När jag gick i skolan hade min svenskalärare en bror som bodde i Maracaibo. Hon berättade många spännande historier om Venezuela och jag bestämde mig för att åka dit en dag. Förutom staden Maracaibo som väckte min nyfikenhet vill jag förstås se och uppleva Salto del Ángel-vattenfallen och Orinoco-deltat.

Argentina och framför allt Buenos Aires för att lära känna äkta porteños, pimpla mate, prata med Madres på Plaza de Mayo och sitta och läsa Cortázars noveller på en parkbänk eller varför inte på Biblioteca Nacional. När jag känner mig nöjd med Buenos Aires vill jag åka söderut till Punta Tombo i Patagonien för att se pingvinerna.

Japan och Kina De verkar så fascinerande och totalt annorlunda mot allt jag har sett och upplevt tidigare. Nu klumpar jag ihop två helt olika länder... borde inte göra det, jag vet.

Irland, den gröna ön. Vem kan motstå tanken på att sitta på en irländsk pub på St. Patricks Day eller fara genom det magnifika landskapet (är wuthering heights för engelskt i sammanhanget?) med vind i håret?

Fem länder du har besökt och vill återvända till?

Bolivia för dess otroligt vackra natur, välbevarade indiankultur och intressanta historia. Och för att träffa mitt fadderbarn Marcelo i La Paz. Jag vill återvända till Titicaca-sjön, beundra snöklädda bergstoppar, klättra upp på Isla del Pescados högsta topp i saltöken i Uyuni, äta avokadosallad på Café Ciudad och sjunga "Imillitay" på Los Kjarkas-konsert på Stadion med tusentals andra fans. Jag vill också besöka den stora karnevalen i Oruro och resa i östra Bolivia vilket jag inte har gjort ännu.

Guatemala Det finns många likheter mellan Bolivia och Guatemala som att mer än hälften av folket tillhör ursprungsbefolkningen (maya i stället för aymara), alltså en rik indiankultur med allt vad det innebär: fina textilier i starka färger, vackert hantverk och mycket annat. Jag vill vandra runt bland maya-ruinerna mitt i djungeln i Tikal, prata garífuna på ett café i Livingston, pruta på en väska på marknaden i Chichi, åka i en överfull chicken bus till Xela och fika på Fernandos i Antigua.

Mexiko där jag reste runt under sex veckor i somras (länken till min resedagbok Mexiko 2006 finns under rubriken Pumans dotter till höger) men landet är otroligt stort och det finns hur mycket som helst att se och uppleva. Jag vill hemskt gärna åka det där tåget El Chepe och komma till Pátzcuaro-sjön.

Ecuador Det landet har allt! Jag behöver egentligen inte säga mer än: Läs min resedagbok Ecuador 2004! Den finns också under rubriken Pumans dotter. Galápagos-öarna har jag inte besökt. Det vore förstås häftigt men känner mig väldigt kluven inför tanken pga den speciella miljön och det unika djurlivet som finns där. Jag vill inte medverka till att det förstörs.

Kuba Otroligt vänliga människor, intressant historia och kultur, musik, god mat (verkar vara ganska ensam om att tycka det), fina stränder... jag vet inte vad jag ska säga mer. Åk dit och se själv!

Ett land du inte gärna vill återse?

Jag var i Riga i Lettland under några septemberdagar för många år sedan och har ingen längtan tillbaka. Däremot skulle jag vilja besöka bad- och kurorten Jurmala igen, sommartid den här gången.

En plats du blev positivt överraskad av?

Det var mer spännande att åka på charter till Alanya i Turkiet än vad jag hade väntat mig. Skulle nog inte åka just dit igen, men det var ändå ett mer givande resmål än vad jag hade trott.

En plats som inte motsvarade dina förväntningar?

Puebla i Mexiko. Hade väntat mig en spännande kolonialstad där jag kunde känna historians vingslag efter att ha läst en roman som utspelade sig just där, men den känslan uteblev totalt. Det fanns visserligen otroligt fin arkitektur men i övrigt tyckte jag nog att stan var ganska tråkig. Jag har aldrig sett så många skoaffärer i en och samma stad.

Vad är viktigt för dig när du väljer hotell (eller annan typ av övernattning)?

Det får gärna vara "basic" men jag vill att det är rent och att sängen är skön. Inte alltför bullriga grannar helst eller för stora kackerlackor. Om det är olidligt varmt vill jag ha AC och värme eller många filtar om det är kallt. Och fler en tre strålar i duschen. Resten spelar inte så stor roll.

Rekommendera tre hotell! (eller annan typ av boende)

Hellre stjärnhimmel än 5 stjärnor, men om jag måste nämna hotell får jag dra till med... åh, vad svårt det är att välja! Dessutom har jag glömt namnet på många... ok, efter stor vånda och moget övervägande får det bli Posada La Merced i Antigua i Guatemala (det var som mitt andra hem, dessutom ligger favoritcaféet Fernandos precis bredvid), Hotel Colonial i Veracruz i Mexiko som kändes otroligt lyxigt efter diverse eskapader och sist men inte minst Posada del Cafeto i jalapeño-pepparns hemtrakter (Xalapa i Mexiko) som är ett underbart litet hostal med eget café. Bilden gör det tyvärr inte rättvisa.

Vilket är det bästa stället du sovit på?

Om man inte får svara sin egen säng - och det ska man väl inte när det handlar om resefrågor - då får det bli hos shuar-indianerna i Amazonas (Ecuador). Bilder finns i resdagboken Ecuador 2004.

Vilket är det värsta stället du sovit på? (i nyktert tillstånd)Det måste vara i min ungdom när jag sov under trappan på Finlandsfärjan. Tro´t eller ej, jag var nykter! Hur det hela kommer sig... det ska jag nog inte utveckla.

Bild 1: Hotel Colonial, Veracruz Mexiko
Bild 2: Hotelfrukost i den här miljön är en njutning, Taxco Mexiko
Bild 3: Rummet på samma hotell i Taxco