I min bokhylla har jag en röd pärm på vars rygg det står VIAJES (resor på spanska). I pärmen finns olika flikar som t.ex. Packning, Vaccinationer & Hälsa och Kom-ihåg-lista. Den första och mest spännande flikens namn är Nya resor. Under den har jag samlat inspiration till kommande äventyr: broschyrer, tidningsartiklar, utskrifter från nätet osv. Bläddrade förstrött igenom de olika resmålen (Etiopien, Budapest, volontärresor i Indien, Petra och Madagaskar bara för att nämna några) när mina ögon fastnade på ett gulnat och trasigt tidningsurklipp med en neongrön rödögd groda: Trekking bland pyramider i Mexiko. Jag måste ha sparat det långt innan resan till Mexiko blev påtänkt.
För ett par år sedan när folk frågade mig vart jag skulle resa nästa gång sa jag alltid: "Chile och Argentina vore spännande!" Inte för att jag kände att jag absolut måste dit eller att jag ens trodde att jag skulle det - inte just då - men att drömma är ju alltid kul. Jag svarade så mest för att säga nåt. Nu vet vi hur det gick med den saken. Vad vill jag säga med detta? Nja, jag vet inte riktigt. Jag verkar samla på de här drömmarna utan att ta dem riktigt på allvar (just i det ögonblicket känns de mer som "det här vore kul" med en axelryckning) och så blir jag förvånad när de uppfylls. Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att jag kommer att tillbringa veckor, eller månader totalt, på resande fot i Latinamerika - då hade jag skrattat gott! Det är först efteråt jag ser den röda tråden.
Många som tycker om att resa har en drömresa, ett resmål som de kanske har drömt om redan som barn. Mitt reseintresse vaknade ganska sent och även om jag hemskt gärna vill se t.ex. pingviner i sin naturliga miljö kommer jag inte att bli grymt besviken om det inte skulle bli verklighet innan jag dör. Jag har fått så mycket annat att vara tacksam över. Eller så lider jag trots allt bara av light-versionen av dromomani.
Här kommer en video, MISSA DEN INTE!, en riktigt rolig reflektion över vår tid. Lyssna noga när han pratar om att flyga (2:40-4:12)!
För ett par år sedan när folk frågade mig vart jag skulle resa nästa gång sa jag alltid: "Chile och Argentina vore spännande!" Inte för att jag kände att jag absolut måste dit eller att jag ens trodde att jag skulle det - inte just då - men att drömma är ju alltid kul. Jag svarade så mest för att säga nåt. Nu vet vi hur det gick med den saken. Vad vill jag säga med detta? Nja, jag vet inte riktigt. Jag verkar samla på de här drömmarna utan att ta dem riktigt på allvar (just i det ögonblicket känns de mer som "det här vore kul" med en axelryckning) och så blir jag förvånad när de uppfylls. Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att jag kommer att tillbringa veckor, eller månader totalt, på resande fot i Latinamerika - då hade jag skrattat gott! Det är först efteråt jag ser den röda tråden.
Många som tycker om att resa har en drömresa, ett resmål som de kanske har drömt om redan som barn. Mitt reseintresse vaknade ganska sent och även om jag hemskt gärna vill se t.ex. pingviner i sin naturliga miljö kommer jag inte att bli grymt besviken om det inte skulle bli verklighet innan jag dör. Jag har fått så mycket annat att vara tacksam över. Eller så lider jag trots allt bara av light-versionen av dromomani.
Här kommer en video, MISSA DEN INTE!, en riktigt rolig reflektion över vår tid. Lyssna noga när han pratar om att flyga (2:40-4:12)!